Letade fram GPS:en (GF305:an var redan nerpackad) och knappade in Ursviksvägen 99 i Sundbyberg, satte mig bakom ratten och efter en stund insåg jag att det var exakt 42 kilometer kvar till Södertälje. ”Hmm.. Ett marathon… Har jag sprungit så långt? Tre gånger dessutom…”. Lite annat perspektiv på saker och ting när man får det däcksvart på asfaltsgrått.
Väl framme i Ursvik hittade jag snabbt de andra från löparforumet och efter en kort presentation och bankoll joggade jag runt lite för att orientera mig en smula samt värma upp. Slogs snabbt över att det var en del backar, inget oväntat i och för sig.
ALA räknade ner, eller upp blev det: ”1… 2… 3!” och så var vi iväg. Siktet för egen del var inställt på under 45 minuter vilket antagligen skulle betyda en sistaplats men det viktiga var att kämpa och trycka på hela vägen runt. Det gick bra, till och med mycket bra! I ungefär två kilometer sen stumnade jag totalt i några backar och även fast utförsbackarna var rena drömmen, bara att slappna av och låta benen jobba frekvent, kunde jag aldrig riktigt komma tillbaka till flytet jag vill ha uppför. Öppnade alltså för hårt men det är lite svårt att veta också när man inte vet riktigt hur banan ser ut, kanske skulle jag tagit det säkra för det osäkra men det skulle kännas lite dumt att fega på ett träningslopp så vatusan… Det kunde ju vara min dag idag!
Roligaste minnet under loppet är tveklöst från en av de tyngsta backarna upp förbi ett torp/hus/skjul(?) efter kanske 5-6 kilometer. Det är nästan så jag förflyttar mig bakåt, så sega är benen, och helt plötsligt får jag se ett rep… med en snara… uppsatt i ett träd… ”Hänga sig eller fortsätta?” frågar jag mig själv, bisarr humor javisst men vägen till krönet blev lite kortare, och mycket roligare! :D
Spåret var helt perfekt, böljande terräng och välmarkerat hela vägen runt. Det enda man kanske kan klaga på, men som de flesta vet, är att det inte är en bana man sätter personbästa på.
Slingan är lite för kort för det också och kilometerskyltarna satt inte riktigt som min Garmin ville ha de, men säg de motionsslingor som har det!?
Kom efter någon kilometer i 5:44-takt in på sista utförslöpan och kunde sedan konstatera att jag mycket riktigt var sist i sällskapet, men vad gjorde det? Tiden blev 47:36 vilket då är drygt 2½ minut sämre än förväntat, det beror på den (i sammanhanget) hårda öppningen och att jag inte kände till att det var på sin plats att springa lite avvaktande i början…
Lite snack med likasinnande innan jag hoppade in i bilen med ett genidrag; eftersom det antagligen skulle vara mycket trafik ut ur Stockholm denna fredagseftermiddag tänkte jag att vägen via Enköping antagligen skulle gå snabbare även om den är lite längre. Nog hade jag tänkt rätt alltid, om det inte vore för Hjulstabron……………………….. Tänk att det ALLTID är broöppning där.
Väl hemma joggade jag ned ett par kilometer och laddade upp tisdagens och dagens pass i SportTracks för en snabbanals och planering. Hittills har jag hunnit med fem löppass på tre dagar och totalt 49,66 kilomter, det innebär att helgen kommer bestå av en morgonjogg, ett intervallpass (bana/terräng/asfalt/backe) och ett långpass. Detta skulle innebära en veckomängd kring det tidigare rekordet innan det är dags för en lugn (mängdmässigt) tävlingsvecka i och med 1H-loppet i Hallsberg.
Ännu en härlig dag!
Kör hårt!
Senaste kommentarer