I måndags hade jag planerat in en löprunda som vad tänkt till 10 km, ett vanligt distanspass utan någon extraordinär ansträngning. Under rundan funderade jag frenetiskt över varför fler inte är ute och springer. Svaret: ”De har inte tid.” Jo. Tjena. Aldrig att jag går på det argumentet, det finns inte en chans.
För att få en någorlunda konditionsförbättring bör man träna tre gånger per vecka, klarar man mer och ”lyckas få in det i planeringen” så är det ju bara bonus. En vecka är sju dagar och ett dygn består av 24 timmar (Nobelpriset för den?). Vi har alltså 24 timmar att bolla med varje dag, och jag säger ”vi” för att det är lika för alla. Punkt.
För mig kan en dag se ut ungefär så här:
- Sömn ~9h (22:30-07) –> 15 timmar kvar
- Mat ~2h (Frukost & middag) –> 13 timmar kvar
- Skola ~7h (09-16, inkl. lunch) –> 6 timmar kvar
- Transport ~1h (T.o.r. skolan samt övrig) –> 5 timmar kvar
- Studera hemma ~1h –> 4 timmar kvar
- Tvätta/diska/städa/handla mm. (snitt per dag) ~1h –> 3 timmar kvar
Så, nu har jag alltså sovit, ätit, transporterat mig och varit i skolan. Dessutom har jag hunnit med och plugga lite extra samt tvätta, diska mm. Tiderna ska ärligt sägas är tilltagna och en del rejält avrundade, dessutom kan jag knappast påstå att jag diskar en timme varje dag utan det ingår snarare i matlagningen osv. .
Uträkningen ger alltså tre timmar ”fri tid”. Jag väljer att prioritera 50 minuter i löpspåret och sedan får man lägga till en kvart för extra ombyte och lättare stretching. På det hela taget 65 minuter alltså, ger nästan två timmar över till tid som ska gå åt till så viktiga saker som… som… tv? internet? blogga?
Nu kanske ni tycker att alla inte springer en mil på 50 minuter men spring i 37 minuter istället då! Då blir det tom. ännu mer tid över till annat… Kan det inte vara värt att lägga 3×37 minuter/vecka för att 1) Må bättre 2) Vara stolt (över att träna) 3) Ha kul !?
Okej, vissa kanske har svårare än andra för mitt ”schema”, är man småbarnsförälder eller ensamstående kanske det blir tufft men jag är ändå övertygad om att det går! Är man dessutom student ser jag det nästan som idioti att inte ge sin kropp lite fysiskt underhåll, sen om man spelar fotboll/innebandy/promenerar eller satsar mot M22-SM i terränglöpning kan man väl få välja… Se det som en investering för framtiden. Som någon sa: ”Jag tränar inte för att bli vacker utan för att orka leva, fullt ut!”
Missade jag något?
Senaste kommentarer